Turdag…

Morgonen igår började bra, vaknade strax före tio. Jag som sällan sover längre än till åtta. Redan då borde jag fattat vad det skulle bli för sorts dag. Nästa lilla ”trevliga” överraskning var att den fasta telen inte fungerade som den skulle och därmed heller inget nät.

Så jag gav mig till att försöka lägga laminatgolvet i hallen. Den som någon gång försökt lägga ett sådant golv på en yta av ca 2 – 3 kvm, där det förutom ett element finns tre dörrar vet att det är ingenting för en amatör, om man vill ha det någorlunda snyggt lagt. Golvet är fortfarande inte färdigt, däremot en och annan bräda och mina nerver. Blev till att svälja stoltheten och ringa pappa, snickaren hade för mycket att göra.

Vill inte gärna be honom om för mycke hjälp, han har redan hjälpt mig med att få bort den gamla trefashandsken som satt i hallen. Direkt inkopplad till elskåpet som finns i hallen och som jag inte vågade ge mig på själv då skåpet måste öppnas. Elen leker man inte med som halvtaskig amatör. Och jag
hade aldrig klarat av att få bort skiten själv. Pappa har förutom större kunskap även mätare som han kan kolla om det finns el i kablarna.

Har inte mycke till fantasi, vad gäller färgval i hallen, målade den gul igen. Vitt vill jag inte ha, den syns all skit på direkt och då hallen är så liten måste det vara en ljus färg. Hatt/skohylla är redan grå och därmed en färg som jag inte heller ville ha.

Nästa lilla överraskning kom när jag hämtade posten, vi fyllde i fel jävla registreringsbevis till bilen. Så hon som köpte mammas bil står nu som ägare till min bil… Jag som i min enfald trodde att det bekymret åtminstone var avklarat. Men icke. Och som grädde på moset hittar jag inte registreringsbeviset till mammas bil. (Går inte att hitta ett skit i huset just nu.) Alltså måste jag ringa transportstyrelsen för att få ett nytt bevis. Där de glatt meddelar att de inte kan skicka ut något bevis hem till mig, om jag inte har ändrat adressen hos adressändring. Vilket i sin tur innebär att brevet går i retur, då det inte finns någon utdelningsadress.

Något som tar flera dagar och dessa papper måste vara tillbaka dit inom tio dagar, så de kan rätta till det hela.

Åkte ner till byn och knackade på, på baksidan av posten och killen jag förklarade situationen för lovade att se till att jag skulle få beviset till min brevlåda. Passade samtidigt på att gå in på biblioteket för att göra en adressändring, då det inte gick att ringa eller kolla nätet här hemma. De lovade att skicka ut papper men för eftersändning ska de jävlarna ha 500 kr betalt. Trots att jag förklarade att min mamma är borta. Snacka om att vara fräcka.

Men min dag igår kunde mycke väl ha slutat på sjukhuset, med rejäla skador. När jag gick till brevlådan tog jag med soppåsen. Det är ca 10 m mellan tunnan och brevlådan och när jag senare såg på soptunnan låg där en rejäl gren från en tall. Exakt där jag hade stått två minuter tidigare. Drog undan den ner vid diket och den vägde en hel del…

Askan är nu gravsatt och en av mammas väninnor, som inte kunde vara med vid begravningen var där + ”dottern”. Skickade mess till henne, då hon inte hade någon möjlighet att närvara vid begravningen. Kände mig mer eller mindre tvungen till det, ”dottern” hade trots allt en hel del kontakt med mamma.

Gav ”dottern” en väska med tvättmedel, blöjor och två par stickade strumpor i olika storlekar. Och fick se nytillskottet efter att vi gravsatt urnan med aska. Lillkillen, som fortfarande var namnlös den 6 sep, sov sig igenom det hela under en filt. Vi hade tur med vädret, så ”dottern” hade en filt över barnstolen för att skydda honom från solen.

Jag bar askan själv och lämpade över jycken på prästen. Också Lucas fick vara med och han stoppade ner nosen i det lilla hålet några gånger. Något mamma nog log åt i sin himmel. Däremot skulle hon ha tagit väldigt illa vid sig om Lucas hade fått vara med vid någon annans gravsättning. Sådant skulle aldrig ha passat sig.

Ofta har jag tänkt tanken att jag måste ringa mor och berätta eller fråga om något. Eller har varit på väg att packa ner duschgrejer för att åka hem till henne och duscha. Tänkt att jag lämpar in hunden hos henne medan jag handlar, så slipper han sitta i en varm bil. Eller tänkt ringa för att fråga om hon inte ska hälsa på Baggisen.

Baggisen som kom in med en ekorre för någon vecka sedan igen…

ReS har åkt och dyker upp till höstlovet, så där har jag åter igen gräs att klippa. Något jag inte gjort på två veckor. Behöver klippa mitt eget gräs också. Men orkar inte. även österrikarna har åkt och ska ta en tur med cykeln dit och kolla om det finns zucchini kvar att hämta. Innan pappa dyker upp, han ska komma till eftermiddagen.

Så det är dags att åter torka tårarna och lufta på hunden.