Heil reinfeldt

I Danmark hade de en fullsatt kyrka med kungligheter ochpolitikertoppar som ville stötta dem som drabbats i Norge. Men här har Heil Reinfeldt vad jag sett och hört bara lite lätt beklagat det inträffade. Fast vem blir förvånad? De flesta vet redan att Heil Reinfeldt inte vet vad empati över  huvudtaget är. Vad jag inte begriper är att dåren som sköt tydligen hade Heil Reinfeldt på någon form av dödslista istället för mejllistan som han skickade ut sitt manifest till.

Fast det kanske var tur att Heil Reinfeldt inte fick manifestet personligen, han kunde ha fått fler ”bra” idéer på hur man utrotar ohyra. (arbetslösa och sjuka)

Jag har haft det förberedande samtalet med prästen och hans adept. En ung tjej från Finland. Hon ska sköta en del av begravningen, delar som en präst inte måste sköta. Begravningen kommer att hållas på finska, ett språk som de flesta närvarande kommer att förstå. Med undantag för de tre tyskarna då.

De tre av släktingarna som ingen finska kan, kan begravningsritualen utantill på svenska. I alla fall två av dem. Det kommer sammanlagt att närvara tre präster där.

Idag har jag fått undan lite större grejer från lägenheten och vinden igen. Bokhyllan som inte gick att sälja och hörnskåpet. Ch och hans mor var och hämtade de sakerna idag. Tv-bänken fick inte plats i bilen deras, så den får de ta en annan dag.

Vardagsrummet är i princip tömt på alla småsaker och en del större. Mattor, gardiner och blommor är dock fortfarande kvar. Fick blodtrycksfall idag igen och blev tvungen att sätta mig i deras bil en stund medan de surrade fast skåpet. Höll på att slå i backen. Varför vet jag inte, men kanske var det undermedvetet. Hörnskåpet köptes en gång in till huset och mor har haft det över 30 år…

Hade känning av blodtrycksfallet redan när jag kom till lägenheten, så jag har inte burit mycket av det hela. Hade nog med att hålla mig på benen. Ch till och med erbjöd sig att köra mig hem, så jag måste ha varit bra blek en sväng.

Jag har ingen möjlighet att ta rätt på eller behålla allt, så det känns tungt att vara den jävla realisten jag trotts allt är. Köket kommer nog att bli värst och jag har ännu inte bestämt mig för hur jag ska göra. Om jag gör mig av med mitt eget vardagsporslin och tar rätt på mors eller ej.

Den riktiga saknaden efter mor har ännu inte infunnits sig, det går fortfarande att låtsas att hon är i Finland. För det skulle ha varit där hon var nu. Men efter fredagen går det inte längre att lura sig själv.

Och snacka om att Telia är fräcka, de skickade ut en räkning där det är meningen att det ska betalas in för kvartalsavgiften, fr.o.m augusti och tre månader framåt. Tydligen måste man säga upp telefonen tre månader innan man dör… Ska ringa dem imorgon, orkade inte göra detta förut idag och nu lär fakturaavdelningen ha stängt.